Webbtidningen Arbetsliv riktar sig till personer som är intresserade av arbetsmiljö och hälsa. Här berörs olika frågor och jag brukar kasta ett getöga på rubriker för att få hum om vad läsarna får för information.
Idag väckte en viss rubrik mitt intresse mest för att jag alltid försöker sätta mig i rubrikens innebörd och sedan bör jag väl anses någorlunda kompetent när det gäller träningsfrågor.
Här är rubriken och artikeln i fråga:
Hur utvärderade de ”effekten” tänkte jag och började nyfiket läsa artikeln. Utifrån bilden ovan förväntade jag mig att läsa bland annat om hur ett träningspass innan jobbet påverkar min arbetsprestation. Det visade sig att originalstudien som förorsakade rubriken ovan handlade om ökad ämnesomsättning i fettvävnad hos möss efter 1 timmes träningspass på ett löpband.
Vad säger originalstudien?
I själva verket kan denna studie ses som ett experiment av många som försöker att besvara fråga avseende eventuella vinster med att belasta kroppen på olika tider på dygnet och ofta i relation till senaste matintag (dvs fastande kontra mättad). Denna studie stärker tesen “att träna på morgonen innan frukost bör öka fettförbränningen”.
Länk till originalstudien som man hänvisar i artikeln på Arbetsliv finns i artikeln och kommer även här för de nyfikna.
Jag kunde däremot inte hitta hur själva träningsbelastningen för möss utvärderades/valdes. Med tanke på att det var 1 timme, kunde det inte varit högt intensivt arbete, men mer än så kunde jag inte läsa ut.
I försök att förenkla information i en seriös artikel blev det tyvärr istället missvisande information i en artikel till allmänheten.
Slutord
Jag undrar hur man egentligen tänkte vid återgivande av studieresultat och framför allt vid rubriksättningen och introduktionstexten. Där står ju: “Att ställa klockan lite tidigare och gå till gymmet eller varför inte ta en löptur till jobbet lönar sig. Enligt en ny studie har fysisk aktivitet bäst effekt på förmiddagen.”
Så fel det kan gå ibland…