fbpx

Ämnesomsättning, eller metabolism som det även kallas, är kort beskrivet de processer som omvandlar näringsämnen till energi. Näringen i det vi äter tas alltså upp, bryts ner, omvandlas och omsätts till energi och restprodukter som kroppen gör sig av med. Metabolismen får kroppens celler att växa och föröka sig och är därmed absolut nödvändigt för att vi ska kunna överleva och må bra.

Vad innebär hög respektive låg ämnesomsättning?

Det finns ett antal olika organ som styr metabolismen, framför allt sköldkörteln som reglerar ämnesomsättningens hastighet.

Hastigheten på ämnesomsättningen den mängd energi som kroppen förbrukar över en viss tid – man brukar oftast mäta den över 24 timmar. Den mängd energi som man förväntar sig att kroppen ska förbruka beror till största del på kroppssammansättningen, dvs fettfri vikt, kön och ålder. Om man förbrukar mindre än den förväntade energimägden (baserad på parametrarna ovan) brukar man säga att man har låg ämnesomsättning och förbrukar man mer är den – då säger man att ämnesomsättningen är hög.

Det är viktigt att komma ihåg att metabolismen kan skilja sig rätt mycket mellan olika människor, men två personer som har samma ålder, kön och kroppssammansättning bör ligga skapligt lika i sina värden.

Orsaker till låg ämnesomsättning

Varför har vissa personer lägre metabolism än andra? Som vi nämnt har kön, ålder och kroppssammansättning betydelse. Män har oftast en högre ämnesomsättning än kvinnor på grund av större muskelmassa. Likaså minskar metabolismen med åldern, både på grund av minskad muskelmassa och minskad hormonell aktivitet.

Förutom det vi nämnt ovan finns det individuella och genetiska faktorer såsom aktivitet av det neuro-endokrina systemet, som utsöndrar hormoner. Underfunktion av sköldkörteln, hypotyreos, är en diagnos som även bland annat förknippas med trötthet, frusenhet, nedstämdhet, låg puls och svårigheter att bli gravid. Obehandlat kan det i längden få allvarliga konsekvenser.

Men även livsstilsfaktorer såsom energiunderskott (via bantning eller överdriven aktivitet / träning) eller svält kan påverka sköldkörtelns funktion och få metabolismen att sakta ner. Detta är vanligt vid ätstörningar såsom anorexi och ortorexia atletika där svält, ibland kombinerat med hård träning, sätter kroppen i en så kallad katabol (nedbrytande) tillstånd med en minskande muskelmassa som följd.

Hur ökar man sin ämnesomsättning?

Har man en diagnostiserad sjukdom såsom hypotyreos kan den behandlande läkaren skriva ut medicin som stimulerar sköldkörteln. Men även en frisk person kan öka sin ämnesomsättning genom att öka sin muskelmassa. En vanlig myt är dock att överviktiga personer oftast har långsam ämnesomsättning. Det förekommer naturligtvis, men oftast hänger övervikt ihop med helt andra saker och bör behandlas på annat sätt.

Vill du mäta din metabolism?

Det finns flera sätt att mäta ämnesomsättning, de två vanligaste är direkt och indirekt kalorimetri. Direkt kalorimetri går ut på att man isolerar en person i en helt tätt kammare där värmeproduktionen mäts. Denna metod kräver stora resurser och tid.

Vid indirekt kalorimetri mäter man syrehalten i utandningsluften hos en person vid vila. Det är en metod med hög tillförlitlighet som dagligen används i forskningen, och är även en metod som vi använder på Ylab för våra mätningar.

Läs mer och boka ditt ämnesomsättningstest här: https://ylab.com/amnesomsattning/

Kommentera

%d bloggare gillar detta: