Ämnesomsättning, eller metabolism som det även kallas, är kort beskrivet de processer som omvandlar näringsämnen till energi. Näringen i det vi äter tas alltså upp, bryts ner, omvandlas och omsätts till energi och restprodukter som kroppen gör sig av med. Metabolismen får kroppens celler att växa och föröka sig och är därmed absolut nödvändigt för att vi ska kunna överleva och må bra.

Det finns ett antal olika organ som styr metabolismen, framför allt sköldkörteln som reglerar ämnesomsättningens hastighet.

Hastigheten på ämnesomsättningen, eller den mängd energi som kroppen förbrukar över en viss tid – brukar man oftast mäta över 24 timmar. Den mängd energi som man förväntar sig att kroppen ska förbruka beror till största del på kroppssammansättningen, det vill säga fettfri vikt, kön och ålder.

Om man förbrukar mindre än den förväntade energimägden (baserad på parametrarna ovan – fettfri vikt, kön och ålder) brukar man säga att man har låg ämnesomsättning och förbrukar man mer är den – då säger man att ämnesomsättningen är hög.

Det är viktigt att komma ihåg att metabolismen kan skilja sig rätt mycket mellan olika människor, men två personer som har samma ålder, kön och kroppssammansättning bör ligga skapligt lika i sina värden.

Varför har vissa personer lägre metabolism än andra? Som vi nämnt har kön, ålder och kroppssammansättning betydelse. Män har oftast en högre ämnesomsättning än kvinnor på grund av större muskelmassa. Likaså minskar metabolismen med åldern, både på grund av minskad muskelmassa samt minskad hormonell aktivitet.

Det finns även individuella och genetiska faktorer såsom aktivitet av det neuro-endokrina systemet som utsöndrar hormoner, som kan påverka metabolismen. Underfunktion av sköldkörteln, eller hypotyreos, är en diagnos som även bland annat förknippas med trötthet, frusenhet, nedstämdhet, låg puls och svårigheter att bli gravid. Obehandlat kan det i längden få allvarliga konsekvenser.

Livsstilsfaktorer såsom energiunderskott via bantning eller överdriven aktivitet / träning eller svält kan påverka sköldkörtelns funktion och få metabolismen att sakta ner. Detta är vanligt vid ätstörningar såsom anorexi och ortorexia atletika där svält, ibland kombinerat med hård träning, sätter kroppen i en nedbrytande tillstånd – katabol – med en minskande muskelmassa som följd.

Har man en diagnostiserad sjukdom såsom hypotyreos kan den behandlande läkaren skriva ut medicin som stimulerar sköldkörteln. Men även en frisk person kan öka sin ämnesomsättning genom att öka sin muskelmassa. En vanlig myt är dock att överviktiga personer oftast har långsam ämnesomsättning. Det förekommer naturligtvis, men oftast hänger övervikt ihop med helt andra saker och bör behandlas på annat sätt.

Det finns flera sätt att mäta ämnesomsättning – de två vanligaste är direkt och indirekt kalorimetri. Direkt kalorimetri går ut på att man isolerar en person i en helt tätt kammare där man mäter värmeproduktionen. Denna metod kräver stora resurser och tid, och inte minst en stor testyta.

Vid indirekt kalorimetri mäter man däremot syrehalten i utandningsluften hos en person vid vila. Det är en metod med hög tillförlitlighet som dagligen används i forskningen, och är även en metod som vi använder på Ylab för att mäta ämnesomsättning.

En mätning tar cirka 30 minuter och kostar 1900 kronor. Du bör inte äta på 12 timmar inför mätningen och inte heller snusa/röka på två timmar innan. Läs mer om testet eller boka tid direkt via länkarna nedan.