Idag mellan 13 och 14 chattar Yvonne Lin för Aftonbladet med anledning av serien Landet Ätstörd. Ylab har arbetat med fenomenet Ortorexia Atletika i drygt 15 år. Tillståndet karakteriseras av en fixering vid nyttiga livsmedel i kombination med tvångsmässig träning. Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko är författare till boken Ortorexi utgiven av SISU bokförlag.
Föredrag på Ylab våren 2018
Ylab fortsätter med sina populära föredrag under våren. Först ut den 21 februari är föredraget ”Ta rygg på ryggen” där ryggexperten och 400 meterslöparen Jean Francois Englebert ger tips och råd för hur du får en frisk och stark rygg. Den 18 april hålls föredraget av hälsovetaren Yvonne Lin under titeln ”Från psykisk ohälsa till psykisk hälsa”. Sist ut den 30 maj är föredraget ”Fakta och Myter om kost och träning” med idrottsforskaren Anatoli Grigorenko. Läs mer här.
I år blir det Amelia Adamo som hälsar alla välkomna tillbaka efter julhelgerna. Hon hoppar högt av glädje för att Ylab öppnar igen så att träning och fika kan återupptas. För vem vill vara på en varm badstrand när man kan svettas på annat håll…..
Tyvärr är det långt ifrån alla som kan glädjas under julhelgerna på det sätt som alla borde ha rätt till. Under senare år har information om allt vi inte borde äta förstört mycket av den trevliga julmatens berättigande. Fokus har hamnat på vad vi äter, eller snarare att vi inte borde äta det vi äter, istället för fokus på det trevliga i att äta gott och umgås.
Julafton infaller en gång per år och nyårsafton likaså. Låt oss lägga alla skuldkänslor på hatthyllan och inse en gång för alla att överätning vid ett par tillfällen inte leder till viktuppgång. Ständiga förmaningar, självförberåelse och skuldkänslor är betydligt värre för vår hälsa. Så låt oss göra jul- och nyårshelger till en välkommen fest efter ett helt års arbete.
Gott Nytt År säger vi på Ylab och välkommen tillbaka efter Trettondagshelgen. Fram tills dess – låt oss skratta som tomten och bara må bra helt enkelt.
Efter genomgång av vetenskapliga studier gällande sockerberoende, ett begrepp som fått fäste i media och samhälle, kommer Margaret L. Westwater, Paul C. Fletcher, Hisham Ziauddeen fram till följande slutsats;
Med tanke på bristen av bevis som stöder sockerberoende argumenterar vi mot ett för tidigt införlivande av termen ”sockerberoende” i vetenskaplig litteratur och allmänna riktlinjer
Är du nyfiken och vill veta mer om den här State of the Art studien om sockerberoende? Är du intresserad av att få veta mer om fakta & myter inom kost och träning? Då är du välkommen till Ylabs sista föreläsning för året som går av stapeln:
Tid: Onsdag den 29 november 17.30 – 18.30
Plats: Ylab, Artillerigatan 59
Föreläsare: Anatoli Grigorenko, PhD Yvonne Lin MSc
Svårt att sova? Du är inte ensam. Enligt stressforskningsinstitutet har ca 25% sömnproblem mer än en gång i veckan. Värst drabbade är kvinnor 45-64 år.
Sömnsvårigheter kan bero på en mängd olika saker, vanligast är smärta och värk, stress, toalettbehov och buller. Oregelbundna sovtider, koffein- och alkoholkonsumtion sent på dagen och stress nära inpå sänggåendet är andra vanliga orsaker, liksom externa faktorer såsom en snarkande partner, småbarn som vaknar under natten eller skiftarbete.
Så vad kan du göra för att slippa ligga vaken timmar i sträck eller vakna upp mitt i natten? Här kommer 14 konkreta tips som du kan börja med idag.
1. Ta det lugnt med alkoholen
Även om det kan kännas lättare att somna in efter ett glas vin eller två blir sömnen tyligare och återhämtningen sämre.
2. Träna regelbundet
Men ta det lugnt sent på kvällen så att du får minst en timma att komma ner i varv innan det är läggdags.
3. Gå inte till sängs på fastande mage
När kroppen kommer in i negativ energibalans under natten kommer den att vakna. Ett lättare mål, såsom fil eller en smörgås, är ett bra val om du känner dig hungrig på kvällen. Undvik svårsmält mat nära inpå sänggåendet.
4. Begränsa kaffe och energidrycker
Alla uppiggande drycker som intas i stora mängder eller sent under dagen, kaffe, te eller energidrycker, kan göra det svårt att somna.
5. Mörklägg
Rullgardiner under sommarens ljusa månader hjälper kroppen att förstå att det är läggdags.
6. Ta bort all elektronik från sovrummet
Särskilt mobiler, paddor, laptops och annan interaktiv utrustning.
7. Justera rumstemperaturen
18 grader är perfekt för en natts god sömn.
8. Dimma ljuset
Att läsa är ett bra sätt att komma ner i varv, men dimma gärna ner ljuset så somnar du lättare.
9. Vänd bort väckarklockan
Eftersom du redan tagit bort mobilen från sovrummet har du troligen en gammal hederlig väckarklocka vid sängen. Vänd bort urtavlan så att du inte ser tiden, så undviker du oro när/om du vaknar till.
10. Kliv upp vid samma tid
Försök hålla ungefär samma tider under helgen så ställer din biologiska klocka lättare in sig. Om du inte har underskott på sömn under veckan som du behöver sova in naturligtvis.
11. Papper och penna på sängbordet
Ett bra knep är att skriva ner allting som snurrar i huvudet, såsom morgondagens todo-lista och annat som dyker upp innan du somnar. Det gör det lättare att komma till ro.
12. Inrätta en kvällsrutin
Det kan till exempel vara att äta kvällsmat på en viss tid, successivt sänka belysningen i tv-rummet eller koppla av innan läggdags.
13. Testa power-naps
Om du sover mindre än 7 timmar per dag (eller 9 om du är tonåring), kan en 20-30 minuters power-nap under dagen underlätta. Men var försiktigt så att tupplurerna inte blir längre än så.
14. Tai chi innan läggdags
Lär dig några enkla övningar för avspänning. Fem minuter innan sänggående är allt du behöver.
Sov gott!
Jag var i 20-års åldern och hade just avslutat min morgonträning i en av Kinas parker när jag fick syn på en pensionär i vita byxor och t-shirt som plötsligt gjorde en rondat och hoppade ner i spagat. Förbluffad stod jag kvar och tittade på hur den här åldringen tränade rutiner med svärd, solfjädrar och käppar på ett sätt som jag aldrig sätt våra åldringar göra. På den tiden var det minnet av Bengt Bedrups TV program där pensionärerna vandrade runt stolar och töjde med handdukar den pensionärsträning som jag kände till.
Där och då funderade jag över hur man kunde hålla sig så ung och viril i den åldern. Jag funderade över vilken hemlighet som den kinesiske mannen bar på. Faktum är att det var just det som fick mig att komma tillbaka morgon efter morgon för att se miraklet och det ledde till att jag så småningom blev elev till Chang Yeng Chuen som han hette. Han levde tills han blev över hundra år gammal och den regelbundna träning som han genomförde 7 dagar i veckan var en anledning till att han höll sig så frisk (behövde inte ens glasögon). När jag frågade honom varför han tränade alla dagar och inte vilade ibland (något jag fått lära mig i skolan) sa han att det var nödvändigt med vila innan man fyllt 50 år.
Är det så? Fråga forskaren Anatoli Grigorenko när han föreläser om träning och åldrande på Ylab. Onsdag den 18/10 klockan 17.30-18.30 är kvällarnas kväll för dig som är över 30 (det är då utförsbacken börjar :)). Anmälan.
Människan har ett mycket intimt och personligt förhållande till åldrandet. Fysiologiska tecken börjar märkas redan från 30 års ålder… Oundvikligen åldras vi alla men hur vi åldras beror på det fysiologiska arvet, miljö och inte minst på livsstil.
Rörlighet, kondition, styrka, balans, koordination – dvs alla fysiska kapaciteter påverkas starkt av ålder. En gråhårig person 60+ som sätter sig i spagat, lyfter mer än sin kroppsvikt, eller kan konkurrera med 25-åringar i kondition är en ytterst ovanlig syn.
Människans förmåga att upprätthålla en god balansförmåga, för att ta ett exempel, är komplex och engagerar flera sinnen och delar av hjärnan. Syn, vestibulära apparaten samt alla känsloorgan som finns i muskler, skelett och hud (proprioceptorer) samverkar för att ge information om kroppens position till hjärnan. Hjärnan sköter i sin tur den anspänning och avslappning i muskler som behövs för att hålla kroppen i balans. När denna komplexa samverkan fungerar, har vi ytterst lite problem med balansen. Vi tar den ofta för givet fram tills den dag då åldern börjar göra sig påmind och vår förmåga försämras.
När och hur mycket vår balans och andra funktioner påverkas av åldrandet får du höra med om på kommande föreläsning om träning och åldrande. Onsdagen den 18 oktober klockan 17.30 – 18.30 är du välkommen att lyssna till Anatoli Grigorenko, PhD som är forskare och specialist inom såväl hälsorelaterad som prestationsinriktad träning. Anmälan gör du under fliken Om Ylab/ Aktiviteter på ylab. Anmälan.
Det finns ingenting som sänker en glädjefylld och hälsosam livsstil lika effektivt som skrämselpropaganda. Ni känner säkert igen rubrikerna: ”Om du äter x blir du fet, av y dör du i förtid”. Är du inte fysiskt aktiv är du slö, odisciplinerad, felprioriterande med mera.
Inspirationsdödarna
Hurtbullar och hälsofascister som hävdar att dom ”inspirerar” tenderar tyvärr att åstadkomma det motsatta. Den som inte tillhör gänget som åker Vasaloppet och cyklar Vätternrundan lägger sig i stället lätt på soffan och trycker i sig lite extra tröstenergi. Man kan ju ändå aldrig se sig själv som den där personen i glansiga tajts som springer milen före frukost.
Rätt metod?
Kan man då säga att skrämsel alltid sänker motivationen? Nej så enkelt är det förstås inte, ett barn som får stryk när han glömmer läxorna kommer sannolikt att se till att dom blir gjorda. Frågan är dock om det är rätt metod. Och om det inte är det, är det då rätt att skrämma folk till en hälsosam livsstil. Hur hälsosamt är det?
Rädsla och stress leder till fysiologisk utmattning och man riskerar att inte få den så viktiga återhämtningen. En glädjefylld och hälsosam livsstil behöver andra typer av motiverande insatser.
Vill du veta mer om hur du får Motivation till Mat och Träning?
Anmäl dig till föreläsningen på Ylab onsdagen 20/9 kl 17:30 där vi med helhet och vetenskap som grund reder ut vad du bör tänka på när du ska göra en förändring i livet. Välkommen!
Motivationspsykologi är en av dagens trender inom psykologi där många försöker hitta nycklar till våra drivkrafter. Men det är ingenting nytt, faktum är att det diskuterades redan på Charles Darwins tid under 1800-talet.
Från instinkt till subjektivitet
Darwins evolutionslära gav stöd åt det som kom att kallas ”instinktsteorin” (Darwin 1859). Den menar att våra drivkrafter handlar om instinkter (i likhet med djurens) som leder till reaktioner och beteenden. Något senare modifierades begreppet instinkt till ”målstyrt” (James 1890) vilket blev starten på uttrycket ”driv” som blommade upp under nittonhundratalet (Woodworth 1918).
Den kognitiva revolutionen, som än idag påverkar motivationsteorier, ville inte höra talas om att vi människor reagerar instinktivt. I stället menade synsättet att våra upplevelser är subjektiva, dvs att våra personliga uppfattningar ligger till grund för hur vi tolkar en situation och därmed reagerar på ett visst sätt.
Motivation idag
Så vad säger motivationspsykologin idag? Jo en person som t.ex. vill börja träna 3 ggr per vecka kan ha olika grader av motivation från ”vill kanske men inte nu” till ”känner mig jättetaggad”. Vi reagerar alltså inte instinktivt på en situation, snarare är det högst personligt hur vi upplever den och därmed vilken grad av motivation vi känner. Man måste med andra ord anpassa en förändring till personen som ska genomgå den för att kunna ge denne förutsättningarna att nå framgång.
Vissa personer triggas av pengar, erkännande eller snarlikna morötter. Andra motiveras av hägrande mål. Men det finns betydligt starkare drivkrafter än så.
Vill du vet mer om motivation med helhet och vetenskap som grund?
Anmäl dig till föredraget Motivation för Mat och Träning på Ylab, onsdagen 20/9 kl 17:30.
”Motivation är en process som påverkar de målinriktade beteendets riktning, uthållighet och kraft”.
Så säger en allmänt vedertagen definition. En annan tolkar motivation som ”att klargöra mål och mening” med viss anknytning till termen ”motiv”. Det ligger något i båda dessa tolkningar men finessen ligger i att bryta ned det akademiska till konkreta termer och vardagens verklighet.
Nyårslöftet
När vi står där på tolvslaget och avger vårt nyårslöfte fastställer vi oftast samtidigt ett mål. Det kan tex vara en linjär plan i stil med att ”jag ska äta 1000 kcal om dagen för att gå ner si och så mycket i vikt innan badsäsongen”. Man tänker att man ska hålla ut ända fram till säsongstarten och med detta snåla (och mycket riskabla) energiintag får man nog säga att man går ut med full kraft.
Kraft, riktning och uthållighet
Men som ni säkert känner igen, någonstans på vägen, efter cirka 6-7 veckor, fallerar allt. Man ger upp och piskar sig själv genom att skylla på sin svaga karaktär. I verkligheten är projektet dömt att misslyckas. Kraft, riktning och uthållighet hänger samman och går man ut med för mycket kraft tappar man ofta fokus och riktning. Man håller helt enkelt inte ut.
Motivation stärks inte genom nyårslöften, strikta regler och hurrarop. I stället behöver man individanpassa kraften och riktningen (efter korrekt uppmätta värden) för att uthålligheten ska hänga med.
Vill du vet mer om individanpassad motivation som gör att du håller ända till målet?
Anmäl dig till föredraget Motivation för Mat och Träning på Ylab, onsdagen 20/9 kl 17:30.
Gå ner i vikt till beachsäsongen, tappa julskinkan, bränn bort påskgodis, så ”deffar” du innan bröllop… Bränn, tappa, gå ner, blir av…
Tänk om man skulle ställa fråga om jorden är platt på lika många olika sätt? Det gör man inte för att man vet att man kommer att få ett och samma svar (förhoppningsvis). Man kan även kontrollera själv med hjälp av Google Earth, ett i detta fall passande verktyg för sökande efter sanning.
Viktminskningsbranschen är en djungel av säljargument, väl maskerade med uttryck som ”hemlig forskning” och superlativer om ”extremt” effektiva piller och pulver. Vita rockar, leenden och löften köper kunden där han eller hon befinner sig, oftast desperat strävande efter outtalade krav på något fysiskt ideal.
En av mest populära dieterna i Sverige under 2017 är den så kallade HCG-dieten. HCG står för Human Chorionic Gonadotropin. Det är en hormon som ökar hos gravida kvinnor. Dieten skapades på 1950-talet, med användning av HCG (då via sprutor), av en brittisk läkare vid namn Simeones. Sedan hans teori bakom konceptet blev presenterat, finns det övervägande bevis att HCG inte har något samband med viktminskning. Dessutom, varnar man för risker för blodproppar vid användning av dessa preparat. Amerikanska FDA har förbjudit användning av HCG utan recept.
Den förbjudna frukten är lockande och marknaden för viktminskning är växande. Både webben och andra medier utlovar effektiva metoder för viktminskning. Detta sker oftast utan något ansvar, med tveksam utbildning eller utebliven faktagranskning…
Här har man något att bita i – en bransch som gömmer sig bland 50 gråtoner för att sälja hopp till människor som drömmer om en bättre kropp. Kvacksalvare finns det dessvärre gott om och de är som regel redo att sälja vad som helst…
Man kan lusläsa forskning från morgon till kväll men det enda svaret man får gällande viktminskning är att energiunderskottet är det som gäller. Hur man kan uppnå det bör individanpassas men det finns bara tre sätt.
Kasta bort alla piller och mirakelkurer, träna anpassat och inse att hunger är en del av det hela.
Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3425177/
https://www.health.harvard.edu/newsletter_article/what-do-you-know-about-the-hcg-diet