En 80-årig mästare

Jag var i 20-års åldern och hade just avslutat min morgonträning i en av Kinas parker när jag fick syn på en pensionär i vita byxor och t-shirt som plötsligt gjorde en rondat och hoppade ner i spagat. Förbluffad stod jag kvar och tittade på hur den här åldringen tränade rutiner med svärd, solfjädrar och käppar på ett sätt som jag aldrig sätt våra åldringar göra. På den tiden var det minnet av Bengt Bedrups TV program där pensionärerna vandrade runt stolar och töjde med handdukar den pensionärsträning som jag kände till.

Där och då funderade jag över hur man kunde hålla sig så ung och viril i den åldern. Jag funderade över vilken hemlighet som den kinesiske mannen bar på. Faktum är att det var just det som fick mig att komma tillbaka morgon efter morgon för att se miraklet och det ledde till att jag så småningom blev elev till Chang Yeng Chuen som han hette. Han levde tills han blev över hundra år gammal och den regelbundna träning som han genomförde 7 dagar i veckan var en anledning till att han höll sig så frisk (behövde inte ens glasögon). När jag frågade honom varför han tränade alla dagar och inte vilade ibland (något jag fått lära mig i skolan) sa han att det var nödvändigt med vila innan man fyllt 50 år.

Är det så? Fråga forskaren Anatoli Grigorenko när han föreläser om träning och åldrande på Ylab. Onsdag den 18/10 klockan 17.30-18.30 är kvällarnas kväll för dig som är över 30 (det är då utförsbacken börjar :)).  Anmälan.

Balansera åldrandet

Människan har ett mycket intimt och personligt förhållande till åldrandet. Fysiologiska tecken börjar märkas redan från 30 års ålder… Oundvikligen åldras vi alla men hur vi åldras beror på det fysiologiska arvet, miljö och inte minst på livsstil.Orange-on-blue-steps-blog-size.png

Rörlighet, kondition, styrka, balans, koordination – dvs alla fysiska kapaciteter påverkas starkt av ålder. En gråhårig person 60+ som sätter sig i spagat, lyfter mer än sin kroppsvikt, eller kan konkurrera med 25-åringar i kondition är en ytterst ovanlig syn.

Människans förmåga att upprätthålla en god balansförmåga, för att ta ett exempel, är komplex och engagerar flera sinnen och delar av hjärnan. Syn, vestibulära apparaten samt alla känsloorgan som finns i muskler, skelett och hud (proprioceptorer) samverkar för att ge information om kroppens position till hjärnan. Hjärnan sköter i sin tur den anspänning och avslappning i muskler som behövs för att hålla kroppen i balans. När denna komplexa samverkan fungerar, har vi ytterst lite problem med balansen. Vi tar den ofta för givet fram tills den dag då åldern börjar göra sig påmind och vår förmåga försämras.

När och hur mycket vår balans och andra funktioner påverkas av åldrandet får du höra med om på kommande föreläsning om träning och åldrande. Onsdagen den 18 oktober klockan 17.30 – 18.30 är du välkommen att lyssna till Anatoli Grigorenko, PhD som är forskare och specialist inom såväl hälsorelaterad som prestationsinriktad träning. Anmälan gör du under fliken Om Ylab/ Aktiviteter på ylab. Anmälan.

 

Motivation för mat och motion

Det finns ingenting som sänker en glädjefylld och hälsosam livsstil lika effektivt som skrämselpropaganda. Ni känner säkert igen rubrikerna: ”Om du äter x blir du fet, av y dör du i förtid”. Är du inte fysiskt aktiv är du slö, odisciplinerad, felprioriterande med mera.

Inspirationsdödarna

Hurtbullar och hälsofascister som hävdar att dom ”inspirerar” tenderar tyvärr att åstadkomma det motsatta. Den som inte tillhör gänget som åker Vasaloppet och cyklar Vätternrundan lägger sig i stället lätt på soffan och trycker i sig lite extra tröstenergi. Man kan ju ändå aldrig se sig själv som den där personen i glansiga tajts som springer milen före frukost.

Rätt metod?

Kan man då säga att skrämsel alltid sänker motivationen? Nej så enkelt är det förstås inte, ett barn som får stryk när han glömmer läxorna kommer sannolikt att se till att dom blir gjorda. Frågan är dock om det är rätt metod. Och om det inte är det, är det då rätt att skrämma folk till en hälsosam livsstil. Hur hälsosamt är det?

Rädsla och stress leder till fysiologisk utmattning och man riskerar att inte få den så viktiga återhämtningen. En glädjefylld och hälsosam livsstil behöver andra typer av motiverande insatser.

Vill du veta mer om hur du får Motivation till Mat och Träning?

Anmäl dig till föreläsningen på Ylab onsdagen 20/9 kl 17:30 där vi med helhet och vetenskap som grund reder ut vad du bör tänka på när du ska göra en förändring i livet. Välkommen!

Motivationens gåta har ändrat sin prägel

Motivationspsykologi är en av dagens trender inom psykologi där många försöker hitta nycklar till våra drivkrafter. Men det är ingenting nytt, faktum är att det diskuterades redan på Charles Darwins tid under 1800-talet.

Från instinkt till subjektivitet

Darwins evolutionslära gav stöd åt det som kom att kallas “instinktsteorin” (Darwin 1859). Den menar att våra drivkrafter handlar om instinkter (i likhet med djurens) som leder till reaktioner och beteenden. Något senare modifierades begreppet instinkt till “målstyrt” (James 1890) vilket blev starten på uttrycket “driv” som blommade upp under nittonhundratalet (Woodworth 1918).

Den kognitiva revolutionen, som än idag påverkar motivationsteorier, ville inte höra talas om att vi människor reagerar instinktivt. I stället menade synsättet att våra upplevelser är subjektiva, dvs att våra personliga uppfattningar ligger till grund för hur vi tolkar en situation och därmed reagerar på ett visst sätt.

Motivation idag

Så vad säger motivationspsykologin idag? Jo en person som t.ex. vill börja träna 3 ggr per vecka kan ha olika grader av motivation från “vill kanske men inte nu” till “känner mig jättetaggad”. Vi reagerar alltså inte instinktivt på en situation, snarare är det högst personligt hur vi upplever den och därmed vilken grad av motivation vi känner. Man måste med andra ord anpassa en förändring till personen som ska genomgå den för att kunna ge denne förutsättningarna att nå framgång.

Vissa personer triggas av pengar, erkännande eller snarlikna morötter. Andra motiveras av hägrande mål. Men det finns betydligt starkare drivkrafter än så.

Vill du vet mer om motivation med helhet och vetenskap som grund?

Anmäl dig till föredraget Motivation för Mat och Träning på Ylab, onsdagen 20/9 kl 17:30.

Motivation är nyckeln till framgång

“Motivation är en process som påverkar de målinriktade beteendets riktning, uthållighet och kraft”.

Så säger en allmänt vedertagen definition. En annan tolkar motivation som “att klargöra mål och mening” med viss anknytning till termen “motiv”. Det ligger något i båda dessa tolkningar men finessen ligger i att bryta ned det akademiska till konkreta termer och vardagens verklighet.

Nyårslöftet

När vi står där på tolvslaget och avger vårt nyårslöfte fastställer vi oftast samtidigt ett mål. Det kan tex vara en linjär plan i stil med att ”jag ska äta 1000 kcal om dagen för att gå ner si och så mycket i vikt innan badsäsongen”.  Man tänker att man ska hålla ut ända fram till säsongstarten och med detta snåla (och mycket riskabla) energiintag får man nog säga att man går ut med full kraft.

Kraft, riktning och uthållighet

Men som ni säkert känner igen, någonstans på vägen, efter cirka 6-7 veckor, fallerar allt. Man ger upp och piskar sig själv genom att skylla på sin svaga karaktär. I verkligheten är projektet dömt att misslyckas. Kraft, riktning och uthållighet hänger samman och går man ut med för mycket kraft tappar man ofta fokus och riktning. Man håller helt enkelt inte ut.

Motivation stärks inte genom nyårslöften, strikta regler och hurrarop. I stället behöver man individanpassa kraften och riktningen (efter korrekt uppmätta värden) för att uthålligheten ska hänga med.

Vill du vet mer om individanpassad motivation som gör att du håller ända till målet?

Anmäl dig till föredraget Motivation för Mat och Träning på Ylab, onsdagen 20/9 kl 17:30.

Bästa sättet att gå ner i vikt? Om HGC och andra dieter.

Gå ner i vikt till beachsäsongen, tappa julskinkan, bränn bort påskgodis, så “deffar” du innan bröllop… Bränn, tappa, gå ner, blir av…

Tänk om man skulle ställa fråga om jorden är platt på lika många olika sätt? Det gör man inte för att man vet att man kommer att få ett och samma svar (förhoppningsvis). Man kan även kontrollera själv med hjälp av Google Earth, ett i detta fall passande verktyg för sökande efter sanning.

Viktminskningsbranschen är en djungel av säljargument, väl maskerade med uttryck som “hemlig forskning” och superlativer om “extremt” effektiva piller och pulver. Vita rockar, leenden och löften köper kunden där han eller hon befinner sig,  oftast desperat strävande efter outtalade krav på något fysiskt ideal.

En av mest populära dieterna i Sverige under 2017 är den så kallade HCG-dieten. HCG står för Human Chorionic Gonadotropin. Det är en hormon som ökar hos gravida kvinnor. Dieten skapades på 1950-talet, med användning av HCG (då via sprutor),  av en brittisk läkare vid namn Simeones. Sedan hans teori bakom konceptet blev presenterat, finns det övervägande bevis att HCG inte har något samband med viktminskning. Dessutom, varnar man för risker för blodproppar vid användning av dessa preparat. Amerikanska FDA har förbjudit användning av HCG utan recept.

Den förbjudna frukten är lockande och marknaden för viktminskning är växande. Både webben och andra medier utlovar effektiva metoder för viktminskning. Detta sker oftast utan något ansvar, med tveksam utbildning eller utebliven faktagranskning…

Här har man något att bita i – en bransch som gömmer sig bland 50 gråtoner för att sälja hopp till människor som drömmer om en bättre kropp. Kvacksalvare finns det dessvärre gott om och de är som regel redo att sälja vad som helst…

Man kan lusläsa forskning från morgon till kväll men det enda svaret man får gällande viktminskning är att energiunderskottet är det som gäller. Hur man kan uppnå det bör individanpassas men det finns bara tre sätt.

Kasta bort alla piller och mirakelkurer, träna anpassat och inse att hunger är en del av det hela.

 

Källor:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3425177/

https://www.health.harvard.edu/newsletter_article/what-do-you-know-about-the-hcg-diet

Stretching – myt eller nyttig ingrediens i din träning?

Träning är ett praktiskt fenomen. Idrottsforskning används oftast för att testa olika moment inom träning för att kategorisera, stödja eller förkasta användning av övningar och metoder för olika träningsmål.  Träningsbranschen är rik på olika sorts trendiga namn, begrepp och myter. Ofta är dessa myter helt ofarliga och betyder endast tid- och energislöseri, men ibland kan vissa myter och oförsiktiga påståenden kan vara riskabla att följa utifrån hälso- och prestationsperspektiv. Den här posten kommer att handla om stretching.

Continue reading “Stretching – myt eller nyttig ingrediens i din träning?”

Semester är återhämtning

Många kommer tillbaka efter sin semester och känner sig “ur form”. Det handlar ofta om att man tycker att man ätit och druckit för mycket och nu måste ta tag i den förlorade formen. Det kan vi naturligtvis hjälpa till med på Ylab men innan vi gör det fundera över detta; är inte semestern till för återhämtning om man haft en hög grad av aktivitet under året? Även elitidrottare har en återhämtningsperiod efter sina tävlingsperioder och det är vad vi ylabbare tycker även motionärer bör ha.

Att späka sig och träna året om utan avbrott är varken smart eller hälsosamt. Att ha återhämtning under hela året är inte heller de särskilt klokt eller hälsosamt. Den absolut mest grundläggande principen inom träningsläran säger att belastning och återhämtning är lika viktigt. Så skrota samvetskval och skuldkänslor, vi är alla berättigade till vila efter en lång säsong.

Balans mellan aktivitet och vila är vägen till framgång.