Personlig hälsoutveckling med mätbara resultat

Det är inte ovanligt att vara trött, känna sig svag i musklerna, ha svårigheter med andning, eller helt enkelt inte ha ork efter covid-19. Du behöver inte heller ha varit svårt sjuk för att uppleva dessa symptom efter tillfrisknandet.

Vad är långtidscovid eller postcovid?

Postcovid är ett tillstånd då man har kvarstående symptom av covid-19, så kallade långtidsbesvär, men ingen pågående infektion. Vi vet idag att covid-19 angriper flera fysiologiska system i kroppen och kan orsaka långvarig: 

• Trötthet
• Fokuseringssvårigheter
• Försämrat arbetsminne
• Andningssvårigheter och andfåddhet (nedsättning av respiratoriska funktioner)
• Lågt blodtryck (nedsättning av hjärt- och kärlfunktioner)
• Problem med koordination, balans (nedsättning av neuromuskulära funktioner)

Det är ännu oklart hur många som lider av långtidscovid i Sverige, men vi kan titta på andra länders data för att få en aning om den siffran. I Storbrittanien, exempelvis, estimerar forskarna att 2,4% av populationen (ungefär 1,5 miljon människor) har symptom av postcovid fyra veckor efter tillfriskandet.

Behandling av postcovid

Personer med långtidscovid har olika symptom, varför behandlingen också skiljer sig från person till person.

Vi arbetar alltid med individanpassade träningsprogram och således skräddarsyr vi alltid behandlingsplanen efter individens behov och mål. Behandlingsplanen är multidisciplinär och tas fram efter utförliga tester som mäter både din dagens fysiska status men även ditt mentala tillstånd.

Träning på Ylab

När du tränar hos oss har du en fast tid varje vecka med en coach, vilket kan kombineras med hemmaövningar eller andra uppgifter förmedlade via vår plattform Wellcare On-Line. Beroende på dina postcovid-symtom väljer vi övningar och anpassar belastningsnivåer för kardio-respiratoriska systemet (andning och hjärta) och/eller det neurala systemet. Våra coacher har omfattande akademisk utbildning och idrottsbakgrund samt mångårig erfarenhet av att hjälpa människor må bättre och bli av med smärta, så du kan känna dig trygg i deras händer. Du kan läsa mer om vår personal här .

Vi har mätutrustning på plats för att mäta lungkapacitet, syresättning, styrka, besluts- och reaktionsförmåga med mera, och följer upp dessa värden regelbundet under behandlingsprocessen samt efter genomfört program. 

I vår stora träningslokal på Artillerigatan 59 finns träningsutrustning speciellt anpassad för träning som passar postcovid. Vi erbjuder även terapi för den som behöver det.

Hur kommer jag igång?

Du börjar med att boka en Wellnessanalys – en helhetsmätning som hjälper oss att identifiera och konkretisera dina behov. Vi går genom resultaten tillsammans med dig och sätter mätbara mål, som ligger till grund av din individuella behandlingsplan. Du bestämmer först då om du vill påbörja behandling hos oss.

Boka Wellnessanalys direkt via länken nedan eller hör av dig med frågor till info@ylab.com eller 08-342700.

Vad kan man göra åt ryggvärk? Tyvärr är du inte ensam. Onda ryggar var ett av västvärldens största bekymmer under förra seklet. Arbetsmiljöverket rapporterade att var tredje sysselsatt person hade ont i ryggen efter minst en arbetsdag i veckan (2019). Att majoriteten av anställda har arbetat hemifrån sedan mars 2020 har inte hjälpt saken heller.

Varför får man ryggont?

Rygg är en komplex apparat bestående av kotor, diskar, leder, muskler, ledband och kurvor. Alla dessa element hänger samman i ett imponerande maskineri. Tack vare den kan vi stå upprätt, böja oss, sträcka oss, hoppa, springa, med andra ord allt som vi tar för givet tills den dagen då något inte längre fungerar. Den dagen då du plötsligt får ont i ryggen.

Vart ska du vända dig då för att må bättre igen? Det ska vi reda ut med hjälp av vår forskningsansvarige och guru i biomekanik Anatoli Grigorenko (PhD) samt vår ryggexpert Jean-François (MSc).

Ryggraden

Låt oss börja med anatomi. Ryggraden består av 33 kotor och 23 diskar som sitter mellan kotorna. Därför kan vi böja oss framåt, bakåt, åt sidan och vrida oss runt, utan att kotorna skaver mot varandra. När vi böjer oss framåt glider kärnan i disken lite bakåt och när vi böjer oss bakåt glider kärnan något fram. När vi vrider ryggen vrider sig även disken:

En normal ryggrad är mjukt kurvad, vilket är till för att dämpa belastningen mellan kotorna och för att se till att ryggen kan röra på sig. Alldeles för kraftiga kurvor kan leda till problem. Här listar vi de vanligaste:

• kurvor i ländryggen kallas hyperlordos eller svank, se exempel 2
• kurvor i nacken med huvudet framåtskjutet och puckelformad böj i bröstryggen kallas kyfos, se exempel 3

• när ryggraden i stället skevar åt sidorna som på bilden pratar man om skolios

Diskarna

En disk är en liten kudde som består av en geleaktig kärna (nucleus) omringad av en fibrös ring (annulus fibrosus). I takt med att man blir äldre minskar kärnans kapacitet att bibehålla vatten som leder till att diskarna bli komprimerade och dämpningskapaciteten minskar. När trycket blir så hårt att disken spricker har man ett fullt utvecklat diskbråck.

Komprimering av diskarna sker alltså naturligt med åldern. Är man i 40-50-årsåldern har disken sjunkit ihop med 25 % och vid 75 år har man i regel endast halva diskens höjd kvar. Detta, i kombination med att kurvorna blir större och fotvalven sjunker ihop, är anledningen till att man ofta blir några centimeter kortare på äldre dar.

Kan man slippa diskbråk?

Ett slag eller kraftig ansträngning kan utlösa diskbråk, men det finns fler möjliga orsaker. Oftast är disken redan på bristningsgränsen och ju äldre man är desto mindre behövs det för att disken ska gå sönder. 

För att slippa diskbråk borde du undvika allt för stort tryck mot diskarna, vilket uppstår vid vissa rörelser. Det är därför oerhört viktigt att utöva övningar på rätt sätt om du tränar på egen hand (hos oss tränar du alltid med en personlig coach som ser till att tekniken sitter).

När du ligger utsätts ryggen för endast 25% av det tryck du får jämfört med när du står. Sittandes med rak rygg innebär 40% mer tryck jämfört med stående position. Sitter du ofta framför datorn framåtböjd eller nedsjunken i en stol? Då utsätter du ryggen med hela 85% mer tryck. Vill du spara på diskarna och jobba så ergonomiskt som möjligt ska du alltså helst ligga ner, vilket kan vara problematiskt på jobbet men går nog bra på hemmakontoret, stå upp samt sitta rakt på en ergonomiskt anpassad stol.

Rätt träning för ryggen

Den bästa medicinen mot ont i ryggen är rätt typ av träning, för det värsta du kan göra mot din rygg är fel typ av träning. Eftersom ryggen är så komplex och vi alla är olika finns det (tyvärr) inte “one exercise fits all”. Så när veckotidningarna listar ”5 rörelser som är bra för ryggen” eller din vän tipsar om den fantastiska övningen som den fick av sin fysioterapeut är sannolikheten att den passar just dig ganska liten.

Att kunna bibehålla en bra hållning i vardagen som alla vet är viktigt, och det jobbar man med genom stabiliseringsträning där musklerna håller leden i en viss position.

Gör du situps för att stärka upp bålen? Den övningen passar inte alla och kan vara kontraproduktiv och agera som ryggdödaren. När du rullar upp från golvet i en situp utsätter du kotor och diskar för ett enormt tryck. Det finns väldigt många bättre övningar som kan anpassas till din styrka, balans och rörlighet – till exempel, pilatesövningar.

Brukar du träna med fria vikter? En tumregel: du bör undvika att böja ryggen när du plockar upp något tungt. Plockar du något som väger 50 kg med böjd rygg utsätter du disken för 630 kg tryck i och med att den pressas bakåt mellan kotorna. Gör du det med rak rygg i stället blir trycket på disken jämnt och endast 380 kg, nästan hälften så mycket:

Några tips i vardagen

Behöver du sträcka dig efter någonting är det bättre att luta hela kroppen åt sidan i stället för att böja ryggen i sidled. Allt för att trycket på diskarna ska bli så jämnt som möjligt. 

Jobbar du nere på marken? Ett bra tips är att sätta ena foten framför dig och luta dig mot, så slipper du böja på ryggen så mycket. Ska du hämta något på golvet kan du luta dig framåt på ett ben så behöver du inte böja ryggen alls, förutsatt att du har bra nog balans. 

Bli av med ryggont

Vad gör man den dagen då det smäller till och ryggsmärtan är ett faktum? Du kan gå till en kiropraktor för en quick fix, men är du lite äldre bör du undvika knäckande om du vill behålla maximal rörlighet i ryggen i det långa loppet. Är du intresserad av en långsiktig lösning bör du vända dig till en fysioterapeut som kan hjälpa dig att både identifiera orsaken till smärtan och även hjälpa dig med rätt typ av träning.

Vill du bli av med ryggont och få hjälp med rätt träning som passar just dig? Boka en helhetsundersökning – en Wellnessanalys – som är det första steget till ett skräddarsytt behandlingsplan hos oss. Tveka inte att höra av dig om du har några frågor.

OBS: Känner du domningar eller nedsatt känsel i könsorgan, ändtarm, ben eller armar, eller har svårt att kontrollera urin eller avföring bör du genast uppsöka en vårdcentral.